Tidskriften för Onödigt Vetande

[ tl:dr På Vinnova frågar vi ibland efter saker som vi inte bedömer och vi bedömer inte sällan saker som vi inte frågar efter. Kan vi lita på att betygen speglar kvaliteten i ansökningarna i tillräckligt hög grad? Det finns två fallgropar: Den ena är att frågorna i ansökningsblanketten inte tillräckligt förmår fånga skillnaden mellan ansökningarna kring det vi vill mäta. Den andra är att frågorna mäter något som de inte borde mäta. ] Betygssystem är en svensk specialgren. Fyra olika betygsskalor och tre olika betygssystem har passerat den svenska skolans värld under 1900-talets andra hälft: Det absoluta, det relativa och dagens mål- och kunskapsrelaterade betygssystem. Och nu har Regeringen presenterat ytterligare ett förslag i den nya utredningen ”Bygga, bedöma, betygssätta – betyg som bättre motsvarar elevers kunskaper. SOU 2020:43 : Betänkande från Betygsutredningen 2018 U 2018:03 ” (781 sidor). Där föreslås en ny sjugradig betygsskala, med ytterligare ett underkänt betyg (Fx

Folkhälsomyndigheten införde i tisdags (24 mars) beslut om nya föreskrifter som innebär förbud mot all annan servering än bordsservering på restauranger, kaféer, nattklubbar och barer. För att minska spridningen av Covid-19, ”Corona”, mellan gästerna får ingen mat eller dryck får längre serveras vid bardiskar. ”Endast bordsservering kommer att tillåtas. Beslutet kommer att påverka företagare runt om i landet. Vi förstår det”, sa socialminister Lena Hallengren vid pressträffen i tisdags. Beslutet är unikt, men har likheter med det s.k. disksupningsförbudet som gällde i Sverige fram till 1955. Hotell Rydbergs bar i Stockholm före och efter. För att ingen gäst skulle komma åt att stå vid bardisken, ställdes stolar och soffor för så att gästen hade ryggen åt bardisken. Disksupningsförbudet togs bort 1955. I Malmö experimenterades det med avsågade ryggstöd för att göra sittandet obekvämt och på så sätt korta av krogvistelsen. Disksupningen – drickande av alkohol vid bardisken – förb

” A bank is a place that will lend you money if you can prove that you don't need it. ” – Bob Hope Den Internationella Fattigdomsdagen infaller sista dagen innan första avlöning efter julhelgen. Det är den dag på året då alla människor är som fattigast. Det är den bästa dagen att handla på IKEA, man är nästan ensam där. Det är också dagen då flest bryter sina nyårslöften och slutar träna enligt målet fastslaget i champagneskålar sent på nyårsafton. Det föranleder denna illustra föreningen att uppmärksamma den intressanta frågan, hur kan begreppet ”värde” illustreras i ett kontantlöst samhälle? Riksbanken räknar med att Sverige kan bli helt kontantlöst 2023. Eller bara nästan, om Björn Eriksson på Kontantupproret får som han vill. Frågan kommer att avgöras av den demografiska utvecklingen, eftersom kontantanvändningen är högre bland äldre som har format sina vanor under lång tid och har svårare att lära sig helt nya idéer. Riksbanken undersöker regelbundet hur vi svenskar be

På torsdag är det Halloween, som alltid infaller den sista oktober. Då blir det morgonfika med Halloweentema i köket kl 9. Den svenska motsvarigheten Alla helgons dag, Festum omnium sanctorum eller Dominica in natali sanctorum beroende på om man är katolik eller protestant, inträffar enligt svenska helgdagsreformen 1953 på den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november. Efter jul och påsk är Halloween den högtid då det konsumeras mest godis i Sverige. Lösviktsgodis är en finsk innovation som lanserades i Helsingfors i början av 1980-talet, men det tog skruv i Sverige. Vi svenskar äter numera mest lösviktsgodis i världen. Det var först på 1900-talet, när socker började tillverkas i industriell skala av svenska sockerbetor, som socker blev billigt och godis började bli tillgängligt för alla. Och det var i den här vevan som det fyrkantiga bitsockret lanserades. Spaningen: Storleken på bitsocker, den klassiska avlånga svenska sockerbiten, är bestämd av den engelska s

Svenska Flaggans Dag, eller Svenska Nationaldagen, representerar en ursvensk specialgren: att tillsätta kommittéer för att besluta om kompromisser. Ett bra svenskt exempel är Uppsala universitets valspråk ”Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större”. Invigningen av Universitetsaulan skulle äga rum 17 maj 1887. Efter att det tidigare förslaget från Valspråkskommittén förkastats beslöt Konsistoriet 12 mars att utse en ny kommitté (givetvis) med en företrädare för varje fakultet. Filosofiska fakulteten blev ordförande för kommittén. 30 mars anmälde kommittén att ”en sentens” hade beslutats. Med en sannolikhet, som gränsar till visshet, kan det emellertid antagas, att den valts som en kompromiss. Sverige har ingen officiellt fastslagen nationalsång, även om nästan alla tror att Du gamla, du fria är det. Stycket är en kompromiss i brist på bättre förslag. På slutet av 1800-talet, när Artur Hazelius slog upp portarna till Skansen, hade den svenska flaggan börjat bli känd för en

Jag kommer av praktiska skäl inte in till kontoret på tisdag. Det går inte att komma genom stan (annat än till fots). I Uppsala stängs under Valborgsmässoafton Övre Slottsgatan, S:t Olofsbacken, Drottninggatan, Kyrkogårdsgatan och Stora Torget av för all trafik. Uppsalas befolkning ökar med 150 000 personer och de flesta bär vita mössor. Varifrån kommer denna urgamla sedvänja och mystiska kult? Ursprunget är över tusen år gammalt, men det började egentligen med populärkulturen på 1800-talet och det mesta är påhittat de senaste 30 åren. Sankt Valborg (eller Sankta Walpurgis) föddes omkring 710 och var abbedissa vid Heidenheims nunnekloster i Tyskland. Hon hjälpte Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, att kristna tyskarna. Eh, ja, eller kelterna och germanerna för att vara exakt. Några år efter hennes död 779 fördes kvarlevorna till Eichstätt i Bayern för att gravsättas den 1 maj. Valborg blev kanoniserad av påven 870 och till hennes minne utvecklades under medeltiden en särskild

Idag är det vårdagjämning och i morgon fullmåne. Enligt den välkända formeln för påsk borde vi alltså ha påsk kommande helg, eftersom påskdagen ska infalla ”första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen”. Så varför har vi inte det? Jo, vårdagjämningen inträffar ikväll, strax före elva. Fullmånen inträffar i natt kvart i tre. Om detta styrde påsken skulle vi få påsk den här helgen i Europa, men i andra delar av världen skulle den inträffa först om 28 dagar. Så kyrkan har bestämt att vårdagjämningen alltid ska räknas som att den infaller den 21:a mars så att alla runtom i världen firar påsk samtidigt - och vi får vackert vänta på påsken i år.  

🤘  Djävulstecknet inom hårdrocken började användas Ronnie James Dio, som hade ersatt Ozzy i Black Sabbath. Han började ”välsigna” publiken med ett tecken hans gamla italienska farmor brukade göra, för att skydda honom från det onda ögat när han skulle sova. Tecknet heter ”Corna” eller ”Mano cornuta”, italienska för horn eller behornad hand, är en apotropeisk gest (typ skydd mot onda ögat) som används i medelhavsländer. Genom att rikta pek- och lillfingrarna mot en person med onda ögat så att det efterliknar ett par horn blir man beskyddad. Skyddet består i att hornen är vassa och följer principen ont emot ont (eg ”vasst emot vasst”). Gestens ursprung kan spåras tillbaka till antikens Grekland. Tecknet har alltså i det sammanhanget inte något med djävulen att göra. Må hända att Church Of Satan även de använde tecknet, men i de fallen utförs det med vänster hand.      

Försäljning av semlor innan Fettisdagen var fram till 1970 förbjudet, på samma sätt som kräftorna och surströmmingen hade lagstadgade premiärer. Svenska staten reglerade semlorna genom Statens Jordbruksnämnd, som var en statlig svensk myndighet för pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden. Den var även ansvarsmyndighet för totalförsvarets civila del i fråga om livsmedelsförsörjningen. Myndigheten slogs 1 juli 1991 samman med Lantbruksstyrelsen, till det nyinrättade Statens jordbruksverk. I betänkande avgivet av 1969 års punktskatteutredning ”SOU 1970:37 Översyn av vissa punktskatter – de materiella reglerna” angav regeringen, med en nytillträdd Olof Palme som statsminister, vad som definierade en ”semla” eller ”fastlagsbulle”. Lagen bestämde hur mycket mandelmassa det fick vara i semlan och hur semlan skulle beskattas. Betänkandet kritiserade bland annat den komplicerade beskattningen av mandelmassa: ”Enligt anmärkning i förteckningen över skattebelagda va