6. Inbjudan till Halloweenfika från Föreningen för Onödig Kunskap – om att storleken på den klassiska avlånga svenska sockerbiten är bestämd av den engelska spårvidden från mitten av 1800-talet.

På torsdag är det Halloween, som alltid infaller den sista oktober. Då blir det morgonfika med Halloweentema i köket kl 9.

Den svenska motsvarigheten Alla helgons dag, Festum omnium sanctorum eller Dominica in natali sanctorum beroende på om man är katolik eller protestant, inträffar enligt svenska helgdagsreformen 1953 på den lördag som infaller mellan den 31 oktober och 6 november.

Efter jul och påsk är Halloween den högtid då det konsumeras mest godis i Sverige. Lösviktsgodis är en finsk innovation som lanserades i Helsingfors i början av 1980-talet, men det tog skruv i Sverige. Vi svenskar äter numera mest lösviktsgodis i världen.

Det var först på 1900-talet, när socker började tillverkas i industriell skala av svenska sockerbetor, som socker blev billigt och godis började bli tillgängligt för alla. Och det var i den här vevan som det fyrkantiga bitsockret lanserades.

Spaningen: Storleken på bitsocker, den klassiska avlånga svenska sockerbiten, är bestämd av den engelska spårvidden från mitten av 1800-talet.

Så här ligger det till: 1821 bestämde den förste store järnvägsbyggaren George Stephenson att spårbredden på den första kommersiella järnvägen, som gick mellan Stockton och Darlington i nordöstra England, skulle vara 5 fot (1524 mm) mellan ytterkanterna på rälsen. Det valde han för att hästspannet med två hästar som skulle dra vagnarna är ungefär fem fot brett. Rälsens innerkanter, som är spårvidden, blir då 1435 mm.

Järnvägen blev en succé och England blev en stor exportör av lokomotiv. Snart kom den brittiska spårviddsstandarden att sprida sig till Europa och 1435 mm gäller än idag.

Lastpallen

Lastpallen kom till Europa i samband med USA:s landstigning i Normandie under andra världskriget. Den var det bästa hjälpmedlet för att effektivt lossa och transportera krigsmaterial till fronterna. Den amerikanska lastpallen hade måtten 1229 x 813 mm anpassad efter innermåttet på järnvägsvagnarna som rullade på järnvägen med spårvidden 1435 mm.

När kriget var slut lämnade amerikanerna både lastpallar och gaffeltruckar efter sig. Helsingborgs fryshus AB fick tag på en av gaffeltruckarna. De frågade Gyllsjö Träindustri AB i Klippan, som redan tillverkade frukt- och grönsakslådor åt fryshuset, om de även kunde tillverka lastpallar för den amerikanska gaffeltrucken. Gyllsjö vidareutvecklade lastpallen och ändrade bland annat måtten till de i Europa enklare måtten 1200 x 800 mm.

Något år senare hörde SJ av sig till Gyllsjö. De ville tillsammans med HSB:s dotterbolag Bygg- och Transportekonomi BT (nu: Toyota Fork Lifts AB) ta fram en pall som skulle passa på de svenska järnvägarna. Resultatet blev SJ-pallen.

Med hjälp av en standardpall kunde Sverige efter några år räkna sig som världsledande inom transportsystem och materialhantering på 1950-talet. 1961 valde europeiska järnvägsunionen UIC SJ-pallen som europeisk järnvägsstandard och det är det som är Europapallen idag. Den EUR-märkta pallen är idag världens mest använda lastpall.

När Europapallarna blev standard utgick måtten återigen från den invändiga bredden på järnvägsvagnarna, vars storlek och bredd beror på spårvidden 1435 mm.

Sockerbiten

Dåvarande Svenska Sockerfabriks Aktiebolaget (nu: Nordzucker GmbH under varumärket Dansukker) bytte storlek från kvadratiska till avlånga sockerbitar för att maximera lasten på varje pall och sockerbiten fick därför anpassa sig till lastpallens dimensioner så att deras sockerpaket i sockerlådorna (höjd 220 mm x längd 720 mm x bredd 330 mm) precis fyllde ut ytan på en Europapall.

Alltså: Storleken på bitsocker, den klassiska avlånga svenska sockerbiten, är bestämd av den engelska spårvidden från mitten av 1800-talet. M