Varför ”kokosmjölk” får kallas mjölk och varför ”vegansk ost” inte får kallas ost

Hur definieras en ”korv”? Alla är överens om att det vanligen är en avlång ätbar livsmedelsprodukt. En korv har också ett skinn och en fyllning. Men sen börjar det bli lite luddigt. Skinnet behöver inte vara ätbart. På torkade korvar kan det vara av tyg. Och korvinnehållet kan egentligen vara vad som helst: kött, kryddor, korngryn, potatis, frukt, nötter, svamp…

EU-parlamentet har beslutat att vegetariska produkter får behålla namn som anspelar på kött. EU-frågan gällde jordbruksreformen Common Agriculture Policy reform, tilläggen 165 och 171, om ord som ”hamburgare”, ”stek” och ”korv” får användas för att även beskriva vegetariska livsmedel. Dessa är allmänna termer eller benämningar, som enligt praxis definierar ett livsmedels funktion och innehåll.

Syftet med det nya lagförslaget var att utöka förbudet till produkter som ”imiterar, jämför eller gör anspelningar på” en mjölkprodukt (171) och att även omfatta alla animaliska produkter (165). Det även förbjuda varumärken som ”sojakorv” och ”vegoburgare”. Det skulle även göra det omöjligt att sälja ex vis havredryck i samma typ av förpackningar som mjölk säljs i Det skulle även ha inneburit att växtbaserade produkter exempelvis inte fick ha beskrivningar som ”mjölkfri” eller ”laktosfri”. 

I Frankrike är det sedan april 2018 (Amendement no CE2044) förbjudet att kalla växtbaserade köttalternativ för just ”köttalternativ”. Det förbjuder producenter av köttersättningsprodukter att i Frankrike använda varumärken som bygger på ex vis ”burgare” och ”korv”.

Mjölk, grädde, smör, ost och yoghurt är sedan tidigare förbjudna ord att användas i varumärken för livsmedel som är enbart växtbaserade (EU-domstolen: Verband Sozialier Wettbewerb eV vs. TofuTower.com GmbH, C-422/16). Vilket innebär att är det i princip förbjudet att lansera ett varumärke som ”vegansk ost”.

Laktosfri mjölk får inom EU inte heta ”laktosfri mjölk” utan måste benämnas ”mjölkdryck”. Anledningen är att mjölken genomgår en process där mjölksockret (laktosen) tas bort. Efter den processen är det inte längre en naturlig mjölkprodukt och då får den inte kallas för ”mjölk”. Definitionen av ”laktosfri” baseras på rapporten Nordiske Seminar- og Arbejdsrapporter 1993:557 och ”mjölk” är definierat i EU-förordningen 853/2004, Sverige LIVSFS 2005:9.

Undantag för varumärken som anses vara så inarbetade att de inte kan ändras finns i EU-förordningen 1308/2013 som reglerar jordbruksprodukter, exempelvis ”cocoa butter”, ”peanut butter”, ”coconut milk”, ”salad cream” [salladsdressing].

Att kalla havredryck för ”havremjölk” är därför inte tillåtet, då det inte finns någon mjölk i drycken. På samma sätt måste en juice innehålla minst 50% frukt. Mängden frukt i sylt och marmelad måste vara minst 35%. (Sen finns det en uppsjö av undantag beroende på vilken frukt eller bär det är.) Och ett ”vin” måste vara gjort på 100% druvor och får endast ha tillsats av svavel. Alltså få man inte tillsätta vatten och kalla det vin, dvs spä ut det.

Med samma resonemang borde ju ”havredryck” heta något annat, då den trots allt bara innehåller 10% havre och 90% vatten. Och ”sojadryck” innehåller bara 8% till 9% sojabönor. Just sayin’…

I EU-förordningen 853/2004 finns de även en definition av ”kött”. I korthet: kött är alla ätliga delar, inklusive blod, av djur. (Disclaimer: Inte alla djur. I definitionen ingår de djur som vi traditionellt äter i väst, dvs inte djur som fladdermöss och igelkottar.) En vegoburgare får efter det senaste beslutat i EU-parlamentet fortfarande kallas för ”vegetarisk hamburgare”, men inte för ”vegetariskt kött”. Och det går heller inte att lansera en ”vegetarisk blodpudding”.

Det numera nedröstade förslaget känns onekligen lite udda, då det i EUs nya jordbruksstrategi Farm to Fork Strategy bland annat ingår att övergå till en mer växtbaserad diet för att minska klimatavtrycket.

Jag har personligen lite svårt att se att renommésnyltning för att höja statusen på nya vegetariska produkter är ett stort hinder för livsmedelsindustrin. Är det någon som tror att det finns kött i ”fruktkött”?

PS

Jag kan rekommendera den här salamin: https://www.svt.se/recept/chokladsalami

Och den här semmelburgaren: https://www.koket.se/semmelburgare

PPS

Jag vill påminna om de komplicerade gränsdragningsutmaningar som uppstår vid för hårda livsmedelsregleringar: https://tidskriftenforonodigtvetande.blogspot.com/2020/09/fettisdagsspaning-for-statsanstallda-om.html