1. Fettisdagsspaning för statsanställda – Om hur svenska staten reglerade försäljningen och storleken på semlorna fram till 1970-talet


Försäljning av semlor innan Fettisdagen var fram till 1970 förbjudet, på samma sätt som kräftorna och surströmmingen hade lagstadgade premiärer.

Svenska staten reglerade semlorna genom Statens Jordbruksnämnd, som var en statlig svensk myndighet för pris- och marknadsreglering på jordbrukets och fiskets områden. Den var även ansvarsmyndighet för totalförsvarets civila del i fråga om livsmedelsförsörjningen. Myndigheten slogs 1 juli 1991 samman med Lantbruksstyrelsen, till det nyinrättade Statens jordbruksverk.

I betänkande avgivet av 1969 års punktskatteutredning ”SOU 1970:37 Översyn av vissa punktskatter – de materiella reglerna” angav regeringen, med en nytillträdd Olof Palme som statsminister, vad som definierade en ”semla” eller ”fastlagsbulle”. Lagen bestämde hur mycket mandelmassa det fick vara i semlan och hur semlan skulle beskattas.

Betänkandet kritiserade bland annat den komplicerade beskattningen av mandelmassa:

”Enligt anmärkning i förteckningen över skattebelagda varor omfattar skatteplikten inte kakao i form av pulver, flingor eller pasta och ej heller s. k. fastlagsmassa. Sistnämnda undantag torde ha motiverats av att mandelmassa som används i hemmen för tillverkning av fastlagsbullar inte ansetts böra beskattas hårdare än den massa som används vid yrkesmässig tillverkning av sådana bakverk. Undantaget har orsakat inte obetydligt merarbete för Kontrollstyrelsen. Särskilda anvisningar har fått meddelas för att klargöra undantagets omfattning med avseende på förpackning, märkning, tiden för varans försäljning osv. Enligt vår mening är undantaget inte längre sakligt motiverat och vi föreslår att det slopas. Påpekas bör att mandelmassa i förpackningar över ett kilogram i sådant fall alltjämt skulle vara skattefri. … Utformade figurer, stänger eller stycken av mandelmassa eller liknande massa utgör sålunda skattepliktiga varor, medan sådan massa i bulk är skattefri.” http://weburn.kb.se/sou/267/urn-nbn-se-kb-digark-2666263.pdf

Fettisdagen var tidigare kulmen på en tredagarsfest som inleddes med fastlagssöndagen och blåmåndagen. Då åt alla upp sig inför den 40 dagar långa fastan innan påsken. Fastan inleds med Askonsdagen efter Fettisdagen. Namnet Askonsdag kommer från att man under medeltiden strödde aska på huvudet för att visa att man ångrade alla begångna synder under året.

Fettisdagen är den svenska, lite tamare, varianten av en karneval. Mardi Gras i New Orleans är en av de mest berömda karnevalerna i världen. Där börjar karnevalssäsongen redan på Trettondagsafton och fortsätter till midnatt på Fettisdagen.

 

 

 

 

 

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

5. Nationaldagsspaning från Föreningen för Onödig Kunskap – om den ursvenska specialgrenen att tillsätta kommittéer för att besluta om kompromisser.

Bild
Svenska Flaggans Dag, eller Svenska Nationaldagen, representerar en ursvensk specialgren: att tillsätta kommittéer för att besluta om kompromisser. Ett bra svenskt exempel är Uppsala universitets valspråk ”Att tänka fritt är stort. Att tänka rätt är större”. Invigningen av Universitetsaulan skulle äga rum 17 maj 1887. Efter att det tidigare förslaget från Valspråkskommittén förkastats beslöt Konsistoriet 12 mars att utse en ny kommitté (givetvis) med en företrädare för varje fakultet. Filosofiska fakulteten blev ordförande för kommittén. 30 mars anmälde kommittén att ”en sentens” hade beslutats. Med en sannolikhet, som gränsar till visshet, kan det emellertid antagas, att den valts som en kompromiss. Sverige har ingen officiellt fastslagen nationalsång, även om nästan alla tror att Du gamla, du fria är det. Stycket är en kompromiss i brist på bättre förslag. På slutet av 1800-talet, när Artur Hazelius slog upp portarna till Skansen, hade den svenska flaggan börjat bli känd för en
Läs mer

Varför ”kokosmjölk” får kallas mjölk och varför ”vegansk ost” inte får kallas ost

Bild
Hur definieras en ”korv”? Alla är överens om att det vanligen är en avlång ätbar livsmedelsprodukt. En korv har också ett skinn och en fyllning. Men sen börjar det bli lite luddigt. Skinnet behöver inte vara ätbart. På torkade korvar kan det vara av tyg. Och korvinnehållet kan egentligen vara vad som helst: kött, kryddor, korngryn, potatis, frukt, nötter, svamp… EU-parlamentet har beslutat att vegetariska produkter får behålla namn som anspelar på kött.   EU-frågan gällde jordbruksreformen Common Agriculture Policy reform, tilläggen 165 och 171 , om ord som ”hamburgare”, ”stek” och ”korv” får användas för att även beskriva vegetariska livsmedel. Dessa är allmänna termer eller benämningar, som enligt praxis definierar ett livsmedels funktion och innehåll. Syftet med det nya lagförslaget var att utöka förbudet till produkter som ”imiterar, jämför eller gör anspelningar på” en mjölkprodukt (171) och att även omfatta alla animaliska produkter (165). Det även förbjuda varumärken som ”s
Läs mer

4. Valborgsspaning från Föreningen för Onödig Kunskap – om varifrån den urgamla sedvänjan och mystiska kulten att fira Valborg kommer ifrån, och kopplingen till Black Sabbaths andra studioalbum Paranoid från 1970, med låten War Pigs.

Bild
Jag kommer av praktiska skäl inte in till kontoret på tisdag. Det går inte att komma genom stan (annat än till fots). I Uppsala stängs under Valborgsmässoafton Övre Slottsgatan, S:t Olofsbacken, Drottninggatan, Kyrkogårdsgatan och Stora Torget av för all trafik. Uppsalas befolkning ökar med 150 000 personer och de flesta bär vita mössor. Varifrån kommer denna urgamla sedvänja och mystiska kult? Ursprunget är över tusen år gammalt, men det började egentligen med populärkulturen på 1800-talet och det mesta är påhittat de senaste 30 åren. Sankt Valborg (eller Sankta Walpurgis) föddes omkring 710 och var abbedissa vid Heidenheims nunnekloster i Tyskland. Hon hjälpte Bonifatius, ärkebiskopen av Mainz, att kristna tyskarna. Eh, ja, eller kelterna och germanerna för att vara exakt. Några år efter hennes död 779 fördes kvarlevorna till Eichstätt i Bayern för att gravsättas den 1 maj. Valborg blev kanoniserad av påven 870 och till hennes minne utvecklades under medeltiden en särskild
Läs mer